Från 2022 års eltumult till minuspriser: Är det dags att omdefiniera 'normalläge' på elmarknaden och hur kommer elpriserna se ut framåt?
2022 var året som lät elen styra våra tankar. Från obekymrade varmvattenduschar och maskiner som gick i tomgång till snabbduschar och noggranna energisparplaner. Två år senare har elpriserna kanske inte nått de skyhöga nivåerna från 2022, men vi står inför fortsatt volatilitet, ökad efterfrågan och väderberoende energikällor, vilket kommer att påverka priserna en hel del. Prognoserna talar inte för att priserna kommer nå samma nivåer som tidigare år, men är det rimligt att förvänta sig att elpriserna kommer att stabilisera sig och återgå till det så kallade ”normalläget”, eller är det dags att överge tanken om ett föråldrat normalläge? Låt oss kolla på vad det är som påverkar prisnivåerna, volatilitet och hur vi kan bli smartare inför ett hållbart energilandskap.
Vad påverkar elpriserna?
Överföringskapacitetens roll
Sverige har sedan 2011 indelats i fyra elområden med begränsad överföringskapacitet mellan dem. Traditionsenligt har norra Sverige försett södra Sverige med vattenkraft medan södra Sverige har levererat kärnkraft. Avvecklingen av kärnkraften har dock förändrat dynamiken. Med mer el producerad i norr och en större efterfrågan i söder uppstår en överföringsutmaning. När kapaciteten inte kan möta söderns behov stiger elpriserna där, vilket skapar prisskillnader mellan norr och söder.
Internationell prispåverkan
Sverige handlar el på den internationella marknaden via Nord Pool Group. Priset påverkas av internationella förhållanden, som tydligt exemplifierades av Rysslands invasion av Ukraina. Minskad gasleverans till Europa påverkade priser globalt. Även om Sverige använder extremt lite fossilgas, steg priserna på grund av högre europeiska priser. Begränsad överföringskapacitet ger dock södra Sverige möjligheten att undvika europeiska priser om de producerar mer el än överföringen tillåter.
Väderförhållanden som prisdirektörer
Den stora förändringen är introduktionen av mer väderberoende kraft i systemet. Cirka 40 procent av Europas el kommer nu från förnybara källor. Väderförhållanden påverkar inte bara elförbrukningen utan också elproduktionen. Vindkraftens produktion korrelerar starkt med vinterväder, medan solenergi och vattenkraft har sina egna säsongsvariationer. Vattenkraften, den största elproducenten i Sverige, är stabil dagligen men påverkas av hydrologiska förhållanden. Förnybara källor är en vinst för miljön och absolut ingenting som bör backa framåt, men för att få tillräckligt med producerad el krävs att vi stärker och bygger ut väderberoende kraft och kraftnät.
Volatila elpriser
Priserna kommer således att fortsätta vara volatila. Det innebär att anpassa oss till en framtid där elpriserna kan svänga oberoende av efterfrågan, och där vår energiproduktion i högre grad är beroende av vädret. Framtiden för elpriset är osäker, men det finns indikationer på högre priser. En ökad elanvändning i och med omställningen och elektrifieringen för med sig utmaningar med elproduktionens kapacitet och vi måste hel enkelt acceptera att ’normalläget’ har förändrats. Tidigare har man kunnat planera elproduktionen på ett helt annat sätt. Idag styr väder och vind hur mycket el vi kan få ta del av. Det kräver att vi är flexibla i vår elanvändning och att vi oavsett pris sparar och effektiviserar så mycket vi bara kan. Genom att ta kontroll över sin energianvändning och implementera energisparåtgärder kan industrier och företag minska sina sårbarheter för prissvängningar och potentiell effektbrist. Det är dags att vi slopar ”vi tar det sen när det kommer” och börjar agera på en svängig framtid. Energieffektivisering är det billigaste och mest effektiva verktyg för att ducka skyhöga elpriser när de väl kommer. Kontakta oss så sätter vi igång och sparar el, miljö och pengar i din verksamhet!